Bokförläggaren Julius Wentzel Hagelstam (1863–1932) och hans vackra hustru Marie ”Mascha”, hörde till konstnären Albert Edelfelts bekantskapskrets vid sekelskiftet 1900. Trots det strama politiska läget i Finland umgicks de tre i såväl Helsingfors som Paris i skandinavisk-ryska konstnärskretsar.

Hustrun Mascha, född i Ryssland, var musikalisk och hade år 1896 varit Edelfelts modell i Helsingfors för ett mytomspunnet porträtt, som några år senare köptes till Alexander III:s nygrundade museum i S:t Petersburg.

Wentzel Hagelstam som hade studerat i Helsingfors men också utomlands i Uppsala, Göttingen, Leipzig och Paris,arbetade i en nära samverkan med konstnärerna i Helsingfors. För bildkonsten var hans största insats kulturtidskriften Ateneum som utkom 1898–1903. Utgivningen av tidskriften påverkades dock av Hagelstams ständiga kamp med en ansträngd ekonomi.

Under den ryska förtrycksperioden förvisades Hagelstam 1903 tillsammans med flera andra politiskt frispråkiga patrioter och politiker från Finland. Han flyttade tillsammans med sin hustru Mascha till Stockholm och senare till Paris. Paret skiljde sig 1906. Även Edelfelt var orolig för att bli utvisad och höll sig i Italien och Paris med sin familj.

Tidigare hade Hagelstam arbetat bland annat som rektor i Fredrikshamn. Dessutom hade han jobbat för Fredrikshamns Tidning och ägde då även tidningens boktryckeri. I Helsingfors var han också känd som ägare till Hagelstams bokhandel.

Albert Edelfelt tecknade och målade ofta sina konstnärsvänner, bland annat akvarellen föreställande Wentzel Hagelstam i Amos Andersons samling. Den är utförd i slutet av 1901 i konstföreningen Pirttis utrymmen i Wasabanken i hörnet av Södra Esplanaden och Kaserngatan i Helsingfors.Enligt anteckningar på baksidan målades den i elektrisk belysning. I K.H. Renlunds museums samlingar finns en blyertsteckning föreställande en skrattande Hagelstam. Edelfelt har signerat tavlan och antecknat att den ritats i ”Pirtti” den ”22 december 1901”. Eftersom pappret är av samma storlek i båda bilderna kan man anta att bägge kommit till samtidigt.

Edelfelts linjeteckningar förändrades genom åren. Kringsekelskiftet är de böljande och uttrycksfulla, och så är fallet även i akvarellen där modellen Hagelstam skrattar med hela ansiktet. Hans yviga, artistiskt lockiga röda hår och skägg har säkerligen fascinerat Edelfelt som ständigt studerade människors utseende.

Text av Marina Catani