Finlands Ung­doms­kör klingar på två språk

Finlands Ung­doms­kör klingar på två språk

Sanna-Maria Sarelius / Text
Johanna Bruun / Video

En kör borde göra allt i samma rytm: konsonanter, andningar, frasering, precis allt. Det handlar om att skapa en bild om ett rum vi tillsammans formar.

Finlands Ungdomskör FUNK grundades år 2019 och bestod då av 35 sångare i åldern 16-29 år från Kajana, Kemijärvi, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och huvudstadsregionen. Kören, som administreras av DUNK (De Ungas Musikförbund i Svenskfinland), har från början varit tvåspråkig. I dag består kören främst av ungdomar från Helsingfors, Tammerfors och Åbo, men den ursprungliga idén är fortfarande bärande: två språk, en kör, ett gemensamt rum.

Under dirigent Elisa Huovinen har FUNK utvecklats till ett nationellt flaggskepp för unga sångare.

– Jag tycker att det är viktigt att ha ett flaggskepp för alla ungdoms- och barnkörer i vårt land. Både i Norge och i Sverige finns det nationella ungdomskörer och det är viktigt att de unga har förebilder inom körsång, precis som inom idrott.

Hennes eget intresse för körmusik började när hon sjöng i körer under skoltiden och blev uppmuntrad av sina musiklärare att söka vidare.

– När jag sedan gick en kördirigeringskurs under mina studier i musikpedagogik vid Sibeliuskademin kände jag att det här är mitt instrument.

I FUNK talas både finska och svenska och all kommunikation sker på två språk. Tvåspråkigheten är inte ett tillägg, utan en del av körens identitet. Alla får tala sitt eget språk, det främjar trygghet och öppenhet. För Elisa Huovinen är tryggheten en förutsättning för att kören ska hitta sin gemensamma klang.

– Jag frågar ofta: Hur känns det? Är det här ett bra utrymme att sjunga i? Vi talar om alla sorters saker och om vi kan förbättra något.

Jag tycker att det är viktigt att ha ett flaggskepp för alla ungdoms- och barnkörer i vårt land.

Hon beskriver en öppen kultur där ungdomarna uppmuntras att säga ifall något känns oklart, svårt eller bara annorlunda.

– En kör borde göra allt i samma rytm: konsonanter, andningar, frasering, precis allt.  Det handlar om att skapa en bild av ett rum vi tillsammans formar.

Eftersom kören övar på många olika platser måste de vänja sig vid nya lokaler där de skapar sitt musikaliska rum om och om igen.

– Vi måste ha samma tanke och samma klang i munnen redan innan vi börjar sjunga. Det där rummet skapas i stunden då vi börjar lyssna på varandra och hur vi låter. I konserterna skapar vi ett utrymme som också innefattar publiken, säger Elisa Huovinen.

Hur påverkar körsång en människa?

– Det är en av de sista analoga sakerna i världen. Vi har allt där i telefonen och allt kan göras med ChatGPT idag. Men när vi försöker skapa en klang måste vi på riktigt lyssna på varandra. Vad gör kompisen bredvid, vad gör jag för att hjälpa gruppen, är det jag som sjunger för starkt eller för svagt? Det samma gäller när man spelar i ett band, eller dansar i en grupp, där vi måste på riktigt känna varandra och förstå hur vi gör det här tillsammans.

Elisa Huovinen beskriver de många utmaningar som unga kämpar med idag: en ständig brådska med skola och hobbyer, kombinerat med kraven som omvärlden och sociala medier matar i unga. Körhobbyn kan hjälpa med att etablera sociala kontakter och fungera som motvikt till den digitala världen:

– I sociala medier kan du höra att du måste få barn innan du är 25 år eller att du måste börja jobba genast och om du gör si eller så är du en bra människa. Det är så många meddelanden, men jag tycker att det viktigaste är att vi bara lyssnar på andra på riktigt, i stunden.

Att sjunga med andra ger mig en känsla av samhörighet men också ett fysiskt väl­befinnande

För koristerna Venla Tiilikainen, Henri Savikko och Viljo Harju är den sociala aspekten av hobbyn viktig. Via kören har de fått nya vänner och ett unikt sammanhang. Venla Tiilikainen, som sjungit i kören från början, intygar att känslan av att vara helt närvarande är en av de bästa sakerna med körsjungandet.

– Att sjunga med andra ger mig en känsla av samhörighet men också ett fysiskt välbefinnande, det känns bra i kroppen att sjunga i kör, säger hon.

I kören kan man vara sig själv och hitta sin plats bland andra människor, intygar Henri Savikko. FUNK:s repertoar består av både klassisk körmusik och nyskrivet material. Den höga ambitionsnivån gör kören extra lockande:

– Jag studerar musik och det var viktigt för mig att alla i kören är motiverade och jobbar hårt för att det ska låta bra, konstaterar Viljo Harju.

Elisa Huovinen hoppas att de som sjunger i FUNK lär sig hur belönande det är att jobba hårt för en gemensam framgång:

– Att göra någonting väldigt, väldigt bra och noggrant kräver tid och mycket arbete, men det är oerhört belönande när det lyckas.  

Elisa Huovinen får sin egen belöning av att höra människor sjunga tillsammans.  

– Jag tycker att det är den finaste saken i världen att folk sjunger tillsammans och jag hoppas att vi inte tappar bort det. Jag önskar att det inte skulle finnas något stigma kring sjungande, för alla kan sjunga. Det jag önskar mest av allt är att sången fortsätter.