Vem skall betala för konst och kultur i Finland?
Finländska beslutsfattare tycker att konst och kultur är viktigt, men majoriteten vill helst tona ned sitt ansvar och sina möjligheter att påverka dess finansiering. Det här visar en färsk undersökning som riktades till centrala politiker på riks- och kommunal nivå, samt tjänstemän och chefer för olika kulturinstitutioner. Både för konst och kulturutövarna, och för kulturfältets privata finansiärer, bland annat Konstsamfundet, är det här oroande information inför framtiden.
Undersökningsresultatet visar att de flesta svarande tycker att kulturen skapar livskraft i samhället, och man tycker också att alla borde ha jämlik rätt till kulturupplevelser. Samtidigt svarar tre fjärdedelar av de tillfrågade att kommunerna knappast ekonomiskt klarar av att säkra att alla kommuninvånare kan ta del av kulturevenemang i framtiden. Minst oroade på den punkten är de ledande kommunala tjänstemännen.
68 % av tjänstemännen betraktar kulturfältets nuvarande offentliga finansieringsgrad som lämplig. Detta kan ställas i relation till att 82% av de tillfrågade representanterna för kulturinstitutionerna svarar att finansieringen är otillräcklig.
Varken politiker eller tjänstemän tror att det är realistiskt att kulturfältets offentliga finansiering skulle stärkas under de kommande åren. Därmed finns en uppenbar risk för att trycket på andra, privata finansiärer, ytterligare ökar.
-Vi vet att en viktig del av våra samhällens resiliens skapas i det fria utrymme som kulturen skapar. Konsten och kulturen är grundstenar i ett demokratiskt och öppet samhälle, och det är oroväckande att en så stor andel av de politiker som har svarat anser att de inte har möjlighet att påverka stödet till kulturen.
Det säger Gunvor Kronman, styrelseordförande för Konstsamfundet, som i likhet med många fonder och stiftelser årligen stöder kultur och konst med miljonbelopp.
-Alla våra politiker och tjänstemän borde veta och förstå att de har ansvar för att de ekonomiska förutsättningarna för kulturen är tryggade, betonar hon.
Vi vet att en viktig del av våra samhällens resiliens skapas i det fria utrymme som kulturen skapar.
Stefan Björkman är vd på Konstsamfundet. Han konstaterar att kultursektorns finansieringsproblem är ännu större än tidigare efter coronaperioden. Kulturen och konsten har på inget sätt ännu återhämtat sig från effekterna av coronapandemin, vilket syns bland annat i strömmen av stödansökningar. Nu ökar problemen ytterligare på grund av inflationen och de stigande konsumentpriserna.
-Jag tror att jag kan tala för de flesta privata konst- och kulturfinansiärer när jag säger att vi upplever ett sällan skådat behov av tilläggsfinansiering just nu. Konstsamfundet har, både enskilt och tillsammans med Svenska Kulturfonden, gett olika former av extra stöd till både stora och små kulturaktörer i samband med pandemin, säger han. Men:
-Den privata finansieringen kan vara ett tillägg men den varken kan eller får bli helt avgörande för konstens och kulturens överlevnad, poängterar Stefan Björkman.
Läs en sammanfattning av undersökningen (på finska) här. Undersökningen beställdes av de Föreningen Fonder och Stiftelser r.f., den enda intresseorganisationen för stiftelser i Finland. Konstsamfundet är medlem i Fonder och Stiftelser.
