15.02.2026 Vera Arhippainen

unga, Amos Andersons fond, Stipendier

Entreprenörskap handlar om självständighet, om att skapa något eget och kunna försörja sig på det, menar Rasmus Rönnberg, Zeki Günel och Liban Abokar. Alla tre går på merkonomlinjen vid yrkeshögskolan Prakticum och har redan funderat på att starta eget.

– Jag skulle säkert vilja starta ett eget företag. Man har mer frihet och kan jobba med vad som helst. Det skulle vara bättre, säger Zeki Günel.

Rasmus Rönnberg överväger att grunda ett UF-företag (Ung företagsamhet). Liban Abokar ser entreprenörskap som något man helst  gör tillsammans med andra.

– Det är enklare om man är flera som är lika intresserade och beredda att satsa lika mycket. Det beror förstås på vem man startar med, men det vore kul att göra det med en vän, säger Abokar. Det är något jag hoppas på att göra de kommande åren.

De hör till målgruppen för Startuphandboken, en guide för den som vill bygga ett miljardföretag. Boken ges ut i svensk översättning i februari och delas ut till alla elever i årskurs tre i Finlands gymnasier och yrkesskolor. Amos Andersons fond har finansierat översättningen. På finska utkom den hösten 2025.

 En värld där yrken förändras

Satsningen på Startuphandboken markerar ett skifte, säger Stefan Björkman, Amos Andersons fonds vd.

Från och med i år lyfts entreprenörskap och innovation fram som ett nytt område i fondens utdelningskriterier.

Björkman skulle inte sätta likhetstecken mellan startupkultur och entreprenörskap, men det finns en dimension av det i det nya:

– Sättet att driva fram nya idéer inom startups har sina meriter, att våga tänka stort mot ett mål, säger Björkman.

Cilla Lönnqvist håller med. Hon är chef för innovation och foresight på Yle, och en av Amos Andersons fonds föreningsmedlemmar. För henne finns det många sammanhang där man kan lära sig att bli modigare.

– Handboken är till för det. Det är det som vi vill stödja. Att unga i tidigare skeden av sina liv ser att det finns olika möjligheter, vågar ta skutt åt olika håll och prova på, med hjälp av fondens medel, säger Lönnqvist.

Entreprenörskap är helt enkelt ett sätt att förhålla sig till en värld där yrken förändras, tryggheter omförhandlas och framtiden inte följer raka linjer. Något som inte minst dagen tonåringar känner av.

– Nuförtiden ser man en massa yngre människor på sociala medier som alla håller på med någonting, säger Rasmus Rönnberg.

Han har flera vänner med egna företag. Bland annat en som tidigt började klippa hår och i dag har han ”en riktig succé med sin egen salong.”

– Han har 100 000 följare på TikTok och är typ 20 år, säger Rönnberg. Såklart tänker jag att varför är det inte jag? Varför skulle jag inte kunna hålla på med samma?

”Entreprenörskap är smittsamt”

Det var en helt annan värld Startuphandbokens författare Timo Ahopelto växte upp i. Vi möts på Lifeline Ventures kontor i Rödbergen, företaget han driver tillsammans med bokens medförfattare Jyri Engeström. I dag är det ett av Finlands mest framgångsrika privata riskkapitalbolag, men när Ahopelto studerade talade ännu ingen om startups i Finland.

– På den tiden föddes företag som Amazon, Google och Meta. Men i våra studier ville de flesta jobba i stora företag eller inom staten. Entreprenörskap hade närmast låg status, säger Timo Ahopelto.

För femton år sedan tog finländska startups in cirka 150 miljoner euro i finansiering per år, och sysselsatte omkring 6 000 personer. Sedan inträffade det Ahopelto kallar en entreprenörskapsrenässans: 

– I runda tal kan man säga att antalet har tiodubblats, säger Ahopelto. I dag handlar det om ungefär 2 miljarder euro i årliga investeringar, och över 60 000 anställda.

Utvecklingen är ett resultat av många samverkande faktorer, men mycket är tack vare förebilder. Att spelföretag nått framgång har sina rötter i Nokia-eran, som i sin tur gjort startupvärlden synlig för en bred publik.

– Jag brukar säga att det är ett slags gesällyrke, där man lär sig genom att arbeta i företagen. Förebilder är avgörande, entreprenörskap är smittsamt. Alla ekosystem har börjat någonstans: någon lyckas med något, och sedan vill andra följa efter.

Finland kanske inte har stora sociala medieföretag, men däremot har det funnits utrymme för mer tekniskt krävande bolag med långa utvecklingscykler. Långsiktiga satsningar som ofta har svårt att få fäste i mer snabbdrivna miljöer som Silicon Valley.

Ahopelto säger att företagsamhet och startups blir allt viktigare för Finlands ekonomiska framtid.

– När nästan inga andra delar av den finländska ekonomin har vuxit på 15 år, blir det tydligt att just denna sektor faktiskt har vuxit kraftigt. Därför uppfattas den som allt mer betydelsefull, säger Ahopelto.

Är Finland en tillräckligt stöttande miljö?

Finlands framtid är en sak, men Prakticumeleverna Rönnberg, Günel och Abokar skulle ändå önska att Finland var en mer stöttande miljö för den enskilda personen.

– Jag tror att när arbetsmarknaden ser ut som den gör, börjar många fundera på företagande. Men i Finland är vi inte de bästa på att alltid stötta företag, speciellt unga. Det är lite omotiverande, säger Rasmus Rönnberg.

Det här får dem att spontant blicka mot Sverige, där ”marknaden är lite större.”

– Jag tror att det är många unga människor som tittar ut från Finland, och vill sticka härifrån i stället för att bli här. Särskilt i dag när finländare sparar mer än någonsin, säger Rönnberg.

Vad skulle vara lösningen? Vad ska få dig att bli motiverad?

– I stället för att skära ner borde man satsa mer på att uppmuntra företagande, att göra det tillräckligt värt att försöka, och att det finns tillräckligt med nytta med att ta risken, säger Rönnberg.

”Ett faktum att folk blir företagare”

Det är också mot den bakgrunden som Amos Andersons fonds nya fokusområde ska förstås. I praktiken innebär förändringen att det nu är möjligt att söka understöd för projekt med entreprenörskap som tema.

Björkman betonar att satsningen inte är ett plötsligt infall, utan ett svar på ett behov. Amos Andersons fond har under det senaste året har funderat på hur de kan blicka framåt och identifiera områden där de kunde vara bättre.

– De ämneskorgar vi har haft har varit ganska statiska under lång tid. Vi har förfinat kriterier, men inte grundläggande gått igenom strukturen. Nu gjorde vi det.

Han ser förändringen som besläktad med det fonden gjort på konst- och kulturområdet. Nysatsningar där är till exempel Amos Rex, Generation, och de olika Masterclass-programmen.

– Vi vill arbeta mer högprofilerat för att markera riktning, och skapa starka möjligheter för fondens bredare samhällsuppdrag, som medborgaraktivitet och yrkesutbildning, säger Björkman.

Företagsamhet i Amos Andersons anda

Ett startupföretag är strikt taget ett företag, som ofta är kopplat till teknologi, som siktar på att bli världsledande på sin marknad. Men det är inte det som är tanken på Amos Andersons fonds nya fokus. ”Företagaranda” är ett bättre ord, tycker Cilla Lönnqvist.

– Amos Anderson var en företagare ut i fingerspetsarna. Han gjorde sånt som andra inte gjorde, såg möjligheter och var inte rädd för nya, ovanliga lösningar. Det är den andan som vi nu kan stödja som fond, säger Cilla Lönnqvist.

Att söka understöd för entreprenörskapsprojekt ser hon som en ypperlig möjlighet att tänka innovativt. Lönnqvist menar att man kan närma sig frågan från två håll.

– Konst kan vara en injektion av innovation. Konstnärer undersöker, speglar och kommenterar samtiden och framtiden, man ska ta vara på den energin.

Men det gäller också åt andra hållet: kulturbranschen behöver nya tankesätt för att kunna livnära sig.

– Konstnärer måste få ett levebröd, och det är inte lätt i dag. Därför är det viktigt att en institution som Amos Andersons fond kan vara med och ge en puff som ger tro på det här nya, modiga sättet att tänka och innovera, säger hon.

Speciellt viktigt tycker Cilla Lönnqvist ändå att det är att satsa på unga och uppmuntra till nytänk hos dem som har allt framför sig och som är modiga nog att tänka på det.

Två lärdomar ur handboken

Rönnberg, Günel och Abokar delar i mångt och mycket den inställningen. Enligt dem måste man bara vilja få det att fungera, vilja lära sig och vara okej med att ”ta lite stryk ibland.”

Det är också den viktigaste lärdomen i Startuphandboken:att bara göra.

– Det är det bästa sättet att lära sig, säger Timo Ahopelto. Oavsett om det handlar om att studera, arbeta, prova nya saker eller fortsätta med gamla, så handlar det om att vara aktiv.

Zeki Günel, som är intresserad av natur och idrott, kan föreställa sig ett företag kopplat till friluftsliv och exkursioner. Vad Rasmus Rönnberg vill vara aktiv inom vet han inte ännu. Han menar att det är svårt att peka ut exakt vad som behövs, men att det finns mycket som kan göras om man utgår från sitt eget intresse. Att ha en stark gnista för det man håller på med är, enligt honom, avgörande.

– Jag tror att man kan få det att växa till vad som helst, om man bara har kunskapen och faktiskt vill göra det. Jag skulle säga att det är bara att börja. Man ska inte vara för rädd för att inte hitta det perfekta, eller att övertänka saker, säger Rasmus Rönnberg.

Det är också så den andra lärdomen i handboken lyder: nästan ingenting är för svårt i slutändan. Ahopelto ser det som ett problem att entreprenörskap överakademiseras, och det målas upp en bild av en Steve Jobs som går in i ett garage och kommer ut med iPhonen.

– Många tänker att entreprenörskap fungerar så att man isolerar sig, funderar djupt och får en plötslig uppenbarelse. Men så fungerar det inte. Man snubblar över idéer genom att vara i rörelse, säger han.

–  Många saker verkar komplicerade, men de är egentligen bara ogjorda. Man måste våga börja acceptera att det kanske inte lyckas, men samtidigt tro att det med hårt arbete – och lite tur – går att få det att fungera, säger Timo Ahopelto.

”Då handlade det om politik – nu handlar det om startups”

För de unga finns nu då Startuphandboken. Enligt Timo Ahopelto är det inte frågan om en lättsam ”for dummies”-bok, utan innehållet är noggrant utvalt och går djupt.

– Många saker förstår man kanske först efter att själv ha drivit företag länge, säger han.

Trots det har handboken tagit emot med stor entusiasm. I responsen har framför allt två saker överraskat Ahopelto. För det första att även människor som inte själva är startupentreprenörer inspirerats. De har tagit med sig arbetssätt, attityder och verktyg från startups in i sina egna jobb.

För det andra är det de unga  som imponerat mest på honom. De har varit otroligt entusiastiska, säger Ahopelto och jämför engagemanget med en dokumentär han såg om politiskt aktiva ungdomsrörelser på 1970-talet. Han slogs av hur likt det kändes det som han sett på Slush, universiteten och gymnasier i dag.

– Då handlade det om politik – nu handlar det om startups!