1. 1878

    Amos Anderson från Kimitoön föds

    Amos Anderson föddes den 3 september 1878 i en småbrukarfamilj i den avlägsna byn Brokärr på Kimitoön i Åbolands skärgård.

    Amos Anderson
  2. 1900

    Studier i nationalekonomi och försäkringar

    Amos studerade vid det svenska handelsinstitutet i Åbo 1898 och åren 1900–1902 nationalekonomi och försäkringsverksamhet i Göttingen och en kort tid också i London. Efter att ha flyttat till Helsingfors 1902 blev han snabbt en betydelsefull affärsman och industriföretagare.

  3. 1905
    1907

    Grundare av ekonomiska tidskrifter och en reklambyrå

    Amos började snabbt också publicera ekonomiska tidskrifter. Försäkrings Tidskrift började utkomma 1905 och Mercator 1906. År 1907 grundade Amos Anderson Nordiska Annonsbyrån och två år senare Mercators boktryckeri på innergården till tomten Georgsgatan 27 som han hade köpt. År 1911 grundade han Dagens Tidning som dock blev kortvarig. Tidningens chefredaktör var den legendariske Guss Mattsson.

  4. 1917

    Landets största litografiföretagare, Hufvudstadsbladets ägare

    När Amos Anderson 1916 kom över aktiemajoriteten i bokförlaget Tilgmann blev han landets största företagare inom litografibranschen. Han köpte Finlands största svenskspråkiga dagstidning Hufvudstadsbladet och eftermiddagstidningen Svenska Pressen 1921. Han verkade själv som Hufvudstadsbladets chefredaktör åren 1928–1936.

  5. 1920s

    Affärsman och romantiker med intresse för medeltiden

    Enligt sägnen hade Amos Anderson två personligheter: förmiddagens Amos var en målmedveten affärsman, men eftermiddagens och kvällens Amos var en känslofull sällskapsmänniska, en konstens och kulturens vän. Bakom det hårda skalet fanns en romantiker med intresse för mystik och religion. Amos Anderson var speciellt intresserad av medeltidens konst, musik och ceremonier. År 1912 publicerade han ett omfattande verk om Finlands medeltida kyrkoarkitektur. Restaureringen av gamla kyrkor intresserade honom till den grad att han stödde sådan verksamhet ekonomiskt i bl.a. Åbo, Pargas och Kimito. År 1927 lät han inreda ett privat kapell med en orgel i översta våningen i sitt hem i Helsingfors.

    Investerare i fastigheter

    Redan före första världskriget började Amos Anderson utöka sin egendom genom att köpa fastigheter i Helsingfors centrum. År 1913 lät han bygga ett bostads- och affärshus åt sig själv på Georgsgatan där Amos Andersons konstmuseum fortfarande verkar. På 1920-talet ägde han redan en stor del av nuvarande Forumkvarteret.

    1. 1922
      1927

      Riksdagsman och presidentens vän
      Amos Anderson deltog också i politiken som riksdagsman 1922–27 och som elektor i presidentvalet 1937, 1940 och 1943. Till hans vänkrets hörde presidenterna P. E. Svinhufvud och Kyösti Kallio. År 1940 donerade han villan Ekudden i Mejlans till staten som presidentbostad. I dag verkar Urho Kekkonens museum i villan.
      Amos Anderson och president Urho Kekkonen på Amos 80 års dag.
    2. 1923

      Pjäsförfattaren
      Amos Anderson prövade sina vingar också inom teatern. Hans pjäs Vallis Gratiae som bygger på en legend förlagd till medeltiden uruppfördes på Svenska Teatern 1923. Från 1930-talet fram till början av 1950-talet regisserade han en serie skådespel av vilka det mest ansedda var Hugo von Hofmannsthals Den stora världsteatern som framfördes på flera scener i Finland och också utomlands.
  6. 1930s

    Mecenaten

    Amos Andersons mecenatverksamhet var omfattande och sträckte sig över en lång tid. Han hade ett nära förhållande till Svenska Teatern och bekostade teaterns renovering i mitten av 1930-talet. På 1950-talet tog han initiativ till grundandet av Finlands Rominstitut som bedrev forskning i klassisk kultur. Han bekostade köpet av renässansvillan Villa Lante som blev institutets högborg.

    Han gav också ett betydelsefullt understöd till Helsingfors Konsthalls byggnadsprojekt i slutet av 1920-talet. Amos Anderson glömde inte heller sin ungdomsstad Åbo vilket bl.a. framgår av understöden till Åbo Akademi. Flera av akademins projekt finansierades med medel han hade donerat. Som erkänsla förlänades han hedersdoktors titel vid akademin 1948.

  7. President Svinhufvud på älgjakt på Söderlångvik 1935
    1. 1930

      Landsbygdens vän
      Även om Amos Andersons affärsverksamhet i huvudsak koncentrerades till huvudstaden var hans själ djupt rotad i Åboland. År 1927 köpte han Söderlångvik gård som låg i Dragsfjärd på Kimitoön och förstorade huvudbyggnaden på 1930-talet enligt ritningar av arkitekt W. G. Palmqvist. Där tillbringade han en stor del av sin fritid fram till sin död och öppnade sina dörrar för vänner och gästande grupper.
  8. 1940

    Konstsamfundets grundare

    Amos Anderson förblev ungkarl. År 1940 grundade han en förening under namnet Föreningen Konstsamfundet som han i sitt testamente gjorde till sin enda arvinge. Föreningens centrala uppgift skulle vara att stöda den finlandssvenska kulturen, bl.a. musik, litteratur, bildkonst, teater, journalistik, yrkesutbildning och publikationsverksamhet med hjälp av stipendier som delas ut varje år. I enlighet med Amos Andersons önskemål upprätthåller Föreningen Konstsamfundet också ett museum som bär hans namn samt Söderlångviks museum. Stommen i museernas samlingar utgörs dels av de 250 konstverk som Amos Anderson själv hade skaffat och dels av hemmens inredning.

    Amos Anderson promoverades till hedersdoktor vid Åbo Akademi år 1948.
  9. 1961

    Kimitoöns son Amos Anderson jordfästs

    Amos Anderson avled på Söderlångvik den 2 april 1961 i en ålder av 82 år och han är begravd intill Kimitos medeltida gråstenskyrka. Gravstenen pryds av en byst av honom gjord av Felix Nylund.

Mer information om Amos Anderson

Torsten Steinby: Amos Anderson. Föreningen Konstsamfundets publikationsserie II. Esbo 1979.

Torsten Steinby: Amos Anderson. Press och kultur. Föreningen Konstsamfundets publikationsserie III. Helsingfors 1982.

Torsten Steinby: Elva uppsatser. Föreningen Konstsamfundets publikationsserie XIV. Helsingfors 1993.